Lördagstankar...
Idag är det lördag, jag ligger i en säng på golvet hos matilda och tänker på förfärliga personer vilket kanske inte är de bästa tankarna som finns... men men... jag kom i alla fall att tänka på en bok (madame Bovary) som jag läser och på den förfärliga huvudkarakären som ironiskt nog heter Emma (haha). Emma har i alla fall bekymmer jämt och hon skyller jämt på sin kära make eller sin lilla flicka som heter Berthe. Side track - hur i hela helvete kan man döpa sitt barn till Berthe??? Ja ja, boken är gammal och utspelar sig i Frankrike. MEN ÄNDÅ liksom!
Back to the point - Emma är en förfärlig person, hon har ett bra liv men ändå måste hon ut och hora runt sig. Hon klagar på allt och alla och framtäller sig själv som värsta hjälte för att hon står ut med allt som pågår runtomking henne. Jag tycker hon är fett fånig och att hon borde inse hur bra hon har det istället för att strosa runt och få vredesutbrott och vara melankolisk hela tiden! Boken är egentligen ganska tråkig, men hennes uselhet gör att man vill fortsätta läsa den i förhoppning om att hon tillslut får var hon förstjärnar!
Skönt att få lätta sitt så kallade hjärta lite, nu ska jag tvinga ner Matilda så jag kanske kan få lite mat i magen!
C U later NEEEEEERDS!
Back to the point - Emma är en förfärlig person, hon har ett bra liv men ändå måste hon ut och hora runt sig. Hon klagar på allt och alla och framtäller sig själv som värsta hjälte för att hon står ut med allt som pågår runtomking henne. Jag tycker hon är fett fånig och att hon borde inse hur bra hon har det istället för att strosa runt och få vredesutbrott och vara melankolisk hela tiden! Boken är egentligen ganska tråkig, men hennes uselhet gör att man vill fortsätta läsa den i förhoppning om att hon tillslut får var hon förstjärnar!
Skönt att få lätta sitt så kallade hjärta lite, nu ska jag tvinga ner Matilda så jag kanske kan få lite mat i magen!
C U later NEEEEEERDS!
Min svarta svan
Känslor som förträngs har en stark vilja att komma fram när man minst anar det eller behöver det. Alla känslor som man trycker undan, blir det inte till slut så att glaset svämmar över? Många har olika sätt att få ut sina aggressioner, man kanske gråter ut det, skriker eller pressar sin kropp till max. Ibland när jag tränar så blockerar jag allting runtomkring mig så att jag blir tom. Det enda jag har kontroll över är min kropp. Jag väljer vad jag ska göra och hur jag ska göra det. Så gör jag.
Den svart svan, den sidan av dig som gör det du aldrig ens skulle ha drömt om. Jag vill inte att den sidan ska vara en del av mig, en del som definierar mig. Att vara våghalsig och utmana sig själv, men samtidigt vara lugn och organiserad. Lagom. Så skulle jag vilja vara. Jag vill inte vara två delar av en hel utan istället en blandning som blir en helhet.
Den svart svan, den sidan av dig som gör det du aldrig ens skulle ha drömt om. Jag vill inte att den sidan ska vara en del av mig, en del som definierar mig. Att vara våghalsig och utmana sig själv, men samtidigt vara lugn och organiserad. Lagom. Så skulle jag vilja vara. Jag vill inte vara två delar av en hel utan istället en blandning som blir en helhet.
Shakespeare... eller?
Förra veckan var jag på en teater med min klass, teatern hette kung Lear och det är ingen annan en Shakespear som har skrivit den. Förut när jag tänkte på Shakespeare så tänkte jag på tragedier, nu så tänker jag på clownansikten, pipiga röster och skratt. Pjäsen kung Lear var inte som någon annan teater jag har varit på, det var som om vi i publiken var med i själva pjäsen och vad vi gjorde påverkade vad som hände. Jag tackar gudarna att vi inte satt på första raderna för de som satt där blev utpekade, smått hånade och några tvingades till och med gå upp på scen. Men jag älskar när publiken är med på det viset, man känner sig delaktig i vad som pågår och så länge jag själv inte blir tilltalad av skådespelarna eller måste kliva upp på scen så är det helt fantastiskt.
Teatern vi var på hette som sagt kung Lear och handlade om en kung som skulle dela upp sitt rike mellan sina tre döttrar, men för att bestämma hur mycket av riket döttrarna förtjänade så skulle de förklara sin kärlek för sin far. Den som tillkännagav sin kärlek på bäst sätt skulle då få mer än de andra. Två av de tre döttrarna var snabba med att förkunna sin kärlek medan den tredje som var kungens favorit vägrade, kungen blir rasande och avsäger hennes arv. Det är grunden i teatern och efter det så spårade just den här teatern ganska totalt, ibland missade man lite av själva handlingen när skådespelarna improviserade lite för mycket. Om jag inte hade läst på om teatern och handlingen före skulle jag ha känt mig lite (läs: mycket) lost.
Jag måste dock säga att det var en annorlunda men skitrolig teater :D
Adieu!
Teatern vi var på hette som sagt kung Lear och handlade om en kung som skulle dela upp sitt rike mellan sina tre döttrar, men för att bestämma hur mycket av riket döttrarna förtjänade så skulle de förklara sin kärlek för sin far. Den som tillkännagav sin kärlek på bäst sätt skulle då få mer än de andra. Två av de tre döttrarna var snabba med att förkunna sin kärlek medan den tredje som var kungens favorit vägrade, kungen blir rasande och avsäger hennes arv. Det är grunden i teatern och efter det så spårade just den här teatern ganska totalt, ibland missade man lite av själva handlingen när skådespelarna improviserade lite för mycket. Om jag inte hade läst på om teatern och handlingen före skulle jag ha känt mig lite (läs: mycket) lost.
Jag måste dock säga att det var en annorlunda men skitrolig teater :D
Adieu!
Det var bättre förr!
Vilken dröm det vore, att leva under antiken. Homeros oxh Aristofanes. Alla historier har en grund i antiken, alla präglas vi klassikerna Odysséen och Iliaden. Det kommer aldrig att glömmas bort, antiken är där allting startade och där allting uppkom. Genom tiderna har det ändrats men vi tittar tillbaka på Iliaden och tolkar det på olika sätt varje gång vi läser det. En mening ändras utifrån vad vi har varit med om och upplevt, men alla meningar har betydelse för alla människor.
Två hela dagar och nätter drevs han av väldiga vågor och i sitt hjärta, gång på gång, såg han döden i ögat
Komedi fanns och finns fortfarande, vi skrattar åt samma saker då som nu och jag tror att de i framtiden kommer skratta lika mycket som vi har gjort. Aristofanes och hans råa komedier, öppna hån och sexella insinuationer, där var man inte rädd och vågade förolämpa de högt uppsatta - för visso gjorde man det i smyg genom teatern. Aristofanes förstod också mycket väl att det egentligen var kvinnorna som styrde - liksom undermedvetet.
Om mannens hjärna är för liten
- låt kvinnorna styra hela skiten!
Adieu!
Två hela dagar och nätter drevs han av väldiga vågor och i sitt hjärta, gång på gång, såg han döden i ögat
Komedi fanns och finns fortfarande, vi skrattar åt samma saker då som nu och jag tror att de i framtiden kommer skratta lika mycket som vi har gjort. Aristofanes och hans råa komedier, öppna hån och sexella insinuationer, där var man inte rädd och vågade förolämpa de högt uppsatta - för visso gjorde man det i smyg genom teatern. Aristofanes förstod också mycket väl att det egentligen var kvinnorna som styrde - liksom undermedvetet.
Om mannens hjärna är för liten
- låt kvinnorna styra hela skiten!
Adieu!
Vattendroppar
Jag har tänkt mycket på vädrets effekt på oss människor, mitt humör ändras oftast efter vilket väder det är.
"Jag cyklade en bra bit till mitt förra arbete och var inte typen som stannade hemma även fast det regnade." I mitt personliga brev skryter jag om att vädret inte påverkar mina val, om jag har bestämt mig för att göra någonting en dag och det regnar så gör jag det i alla fall. Envishet är en bra egenskap, men det kan ju gå till överdrift ibland. Som idag när jag trostade vattendropparna som föll ner från himmelen och inte tog med ett paraply för igår när jag tittade på vädret så skulle det vara sol och när det är sol behöver man fan inget paraply!
Regn är ju mysigt, men bara om man får hålla sig inne...
"Jag cyklade en bra bit till mitt förra arbete och var inte typen som stannade hemma även fast det regnade." I mitt personliga brev skryter jag om att vädret inte påverkar mina val, om jag har bestämt mig för att göra någonting en dag och det regnar så gör jag det i alla fall. Envishet är en bra egenskap, men det kan ju gå till överdrift ibland. Som idag när jag trostade vattendropparna som föll ner från himmelen och inte tog med ett paraply för igår när jag tittade på vädret så skulle det vara sol och när det är sol behöver man fan inget paraply!
Regn är ju mysigt, men bara om man får hålla sig inne...
Presentation
Jag var visst lite väl ivrig när det kommer till bloggandet och glömde att skriva den
obligatoriska presentationen, men nu kommer den. Mitt namn är Emma och har aldrig haft nått smeknamn, i alla fall inget som har hållit sig kvar. Jag bor för tillfället i en utby till en håla som någon kanske känner igenom som Hofors och om jag mot förmodan kommer skriva någonting om detta ställe kommer jag att ersätta dess äkta namn med ”hålan”. Dagarna spenderar jag oftast i skolan, eftersom jag är en pluggis som min kära väl Julia påpekade i sin blogg måste jag leva upp till denna status. Det är också därför jag skapade
den här bloggen, för att vår svenska/engelska/kontaktlärare beordrade oss till det.
Här är en gullig bild på min fina lilla klass :)
Bloggen kommer att innehålla olika inlägg som inte alls kommer ha med varandra att göra. För att ni inte ska bli förvirrade så ska jag försöka att strukturera upp det hela, även fast det inte ligger i min natur, jag kan alltid ursäkta mig med min oerfarenhet inom bloggvärlden.
